Frågor
och svar

Länkar
 

K-vitamin

K-vitamin, koagulationsvitamin, ett fettlösligt vitamin som är nödvändigt för bildningen av vissa koagulationsfaktorer i levern samt har stor betydelse för vår benhälsa.

Ökat intag av K-vitamin kan ge bättre benhälsa och markant minskad risk för lårbensbrott, visar en ny stor brittisk forskningsgenomgång. Svenska experter delar uppfattningen men efterlyser fler studier innan kostråden ändras. Höga doser av vitamin A och vitamin E har satts i samband med hälsorisker i en del vetenskapliga studier. Höga doser av vitamin A tycks minska upptaget av vitamin K och en form av E-vitamin (tokoferolkinon) kan hämma  K-vitaminberoende enzymer i kroppen. Eventuell kan det vara en (del-) förklaring till de negativa effekerna och den som tar kosttillskott kan lämpligen redan nu tänka på K-vitamin som en faktor som man annars lätt glömmer bort. Referens, se länklistan.

Det är inte bara kalken som är viktigt!

Vår skelett är inte bara hårda mineraler utan det innehåller även proteiner som är en viktig del i bindväven. Man kan likna det med att bindväven är armeringsjärn och att kalk och magnesium står för "betongen". Ett av proteinerna i benets bindväv är osteokalcin som har till uppgift att binda kalk i skelettet. Brist på vitamin K2 har visat sig leda till färre bindningsställen vilket kan leda till sänkt kalkinnehåll i benet. Det här är relativt ny vetenskaplig kunskap och frågan har väckts om intaget av vitamin K2 från maten har betydelse för uppkomsten av benskörhet. Flera studier har visat att god tillgång på vitamin K2 ger högre bentäthet och sänkt risk för benbrott.
  År 2008 kom en studie där man följt drygt 70 000 sjuksköterskor USA i 10 år. Hos dem med högt intag av K-vitamin över 109 ug per dag var risken att bryta lårbenshalsen 30% lägre.Sverige lider var tredje kvinna och var sjätte man över 70 år av benskörhet, en sjukdom som hittills kopplats till brist på kalcium, D-vitamin och fysisk träning.

Studien har presenterats i den amerikanska forskningstidskriften Archives of internal medicine.

Efter att ha gått igenom 13 större långtidsstudier slår forskarna fast att tillskott av K-vitamin till äldre kvinnor och män visat sig kunna minska risken för lårbensfrakturer med 77 procent. Samtidigt minskade frakturer i ryggen med 60 procent och alla andra frakturer med i genomsnitt 81 procent. Allra bäst blev effekten av den variant av vitamin K2 som kallas MK-4. Enligt forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är K-vitamin mycket viktigt i samband med bentäthet. Först kommer kalcium och D-vitamin men sedan kommer faktiskt K-vitamin. K-vitaminets effekter noterades redan i den granskning av olika behandlingar vid benskörhet som utfördes 2003 via Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, SBU. Man tittade på detta redan då och fann det oerhört intressant. Det nämns också, men bara på några rader i rapporten. Att litteraturen på detta område har omfattat relativt sett få rapporter har antagligen att göra med att K-vitaminerna är naturligt förekommande ämnen och läkemedelsföretagen har då lättare att forska på nya syntetiska produkter där man kan ta patent på medlen. Då får man sedan ensamrätt under flera år framöver och på så satt kan man lättare finansiera forskningen.
Litteraturen på området börjar bli ganska stor nu trots detta förhållande.

I Japan har det dock utförts en del studier och bakgrunden är att den traditionella rätten natto baserad på fermenterade sojabönor, har ett mycket högt innehåll av vitamin K2.
Enligt Wulf Becker, professor på Livsmedelsverket, är även gröna bladgrönsaker och inte minst broccoli bra källor till K-vitamin om än inte fullt i klass med japansk natto.

– Ofta har man experimenterat med väldigt stora tillskott av K-vitamin som mer har relevans för medicinsk behandling, men man har även sett indikationer vid betydligt lägre doser. Hittills har vi bedömt att det behövs fler studier för att ändra kostråden, säger Wulf Becker.

http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=13830&epslanguage=SV

Fler studier behövs också för att säkert reda ut eventuella skillnader mellan de olika varianter som finns av K-vitamin. Olika studier har pekat ut två varianter av K2 som särskilt bra för benhälsan: MK-4 och MK-7.

K-vitamin är annars mest känt för att bidra till att blodet koagulerar, svårläkta sår kan vara ett tecken på relativt långt gången brist. De som behandlas med blodförtunnande medicin efter blodproppar ska vara noga med ett jämt intag så att inte effekten av läkemedlet motverkas. Däremot anses inte K-vitamin i höga doser kunna orsaka blodproppar.

Kalciumrik kost och fysisk träning brukar framhållas som två avgörande faktorer för att motverka benskörhet. Men för att skelettet ska lagra kalcium behövs även D-vitamin som bland annat bildas i huden då den träffas av solljus. Den rekommenderade dagsdosen för D-vitamin skrevs nyligen upp med 50 procent just för att motverka benskörhet.

Enligt min mening så behöver den som är intresserad av hälsa och kosttillskott inte vänta på ytterligare studier för att komplettera kosten med K-vitaminrika kosttillskott. Mycket talar för att tillskott bäst ges i form av flera vitaminer och mineraler i kombination. Höga ensidiga intag av enskilda vitaminer som A och E kan ge negativa effekter enligt en del studier. För att generellt rekommendera  K-vitamin till alla krävs av formella skäl ytterligare studie men där har vi brist på patentmöjligheter som för det osäkert om sådana studier kommer att kunna genomföras. Nu är det fortfarande läkemedel som bisfosfonater som rekommenderas vid benskörhet och bara kalk och D-vitamin som förebyggande behandling. Bisfosfonaterna har dock många biverkningar.

Läs mera om bisfosfonatbiverkningr: tinyurl.com/9dvwm5

Tidskrift för Hälsa.   Bertil Dahlgren Till ”Hälsa Svarar”

Läkemedel och nässlor, går det ihop.
Jag läste i HÄLSA nr 2 att man inte bör äta brännässla om man använder Waran.Jag undrar varför?
Kvinna från Göteborg

Svar: I nr2 2008 togs bara kombinationen med Waran upp mycket kort eftersom det inte var huvudämnet i frågan. Waran, ett blodförtunnande läkemedel hör till våra mest använda läkemedel och ett förtydligande är på plats. K-vitamin är en av de faktorer som bidrar till blodets koagulation, stelningsförmåga. Dagsbehovet anges för män till 80 mikrogram, kvinnor 65 mikrogram. Waran verkar blodförtunnande genom att motverka K-vitaminets stelningsförmåga. K-vitamin finns i ett flertal födoämnen men med stor variation i innehåll. Det förekommer i två former K1 och K2. K1-vitamin finns rikligt i gröna bladgrönsaker medan K2 vitamin bildas i tarmen från nyttiga bakterier och de finns i lägre koncentrationer i kött och animalier. Livsmedelsverket har en tabell över K-vitamininnehållet och ser man till att inta dessa livsmedel någorlunda jämnt så är man på den säkra sidan. Både Waran och K-vitamin är relativt långverkande så varierar K-vitamininnehållet en dag så gör det inte så mycket. Stora svängningar i intaget kan försvåra den inställning av dosen som läkaren gör med hjälp av de prover som tas regelbundet i samband med Waranbehandling. En varierad kost med dagligt intag av grönsaker är således bäst för att få en stabil behandlingseffekt samtidigt som man minskar risken för vitaminbrist. Den som äter mycket grönsaker i samband med Waranbehandling får inte någon större risk utan det som händer är att läkaren genom provernas resultat automatisk ställer in en något högre dos än vad man skulle ha gett till en person som är dålig på att äta grönsaker. Jag påminner om att man aldrig ska ändra på dosen på egen hand, är man osäker så be att få komma för en extra provtagning innan man ev. ändrar på en ordination.

Vitamin k1

Tabell 3. Gruppering av livsmedel efter innehåll av vitamin K1.

Det är fel att undvika K-vitaminrika födoämnen för vitaminet har fler uppgifter utöver att vara en faktor för blodstelnandet. Vitamin K kan hämma förkalkningen av kroppens kärl och minskar därigenom risken för blodproppar, minskar risk för benskörhet och därigenom minskar risken att råka ut för benbrott.  Vitaminet har betydelse för tillverkningen av äggviteämnet osteokalcin som har en viktig funktion när det gäller att ladda kalcium i skelettet. Personer med benskörhet lider ofta av K-vitaminbrist. Vitaminet är en kraftfull antioxidant och högre blodvärden med K-vitamin minskar risken för artros i händer och knäleder. Man bör således inte avstå från nässlor och vitaminrika födoämnen men det viktiga är att äta ungefär samma mängd varje dag och även ta upp intaget av K-vitaminrika livsmedel med läkaren i samband med Waran-blodprovskontrollerna.

Bertil Dahlgren