Köldskador, kyla

Introduktion

Frågor och Svar

Länkar
 
 
 
 

 

Introduktion

Vintern är en härlig tid med möjlighet till vintersporter och fjällturer. Tänk på att gammal kunskap om riskerna med köldskador inte alltid är aktuella och även vid kortare vinterresor kan det vara bra att förbereda sig. Packningen får inte vara för tung men den ska samtidigt innehålla det man behöver också ur säkerhetssynpunkt. Gamla huskurer är inte alltid tillförlitliga. Modern teknik med mobiltelefon och motordrivna fordon gör tillvaron enklare men man ska veta vad man ska göra när tekniken inte fungerar.

Vi kan drabbas av skador p.g.a kyla genom flera olika mekanismer. Hela  kroppen kan kylas ner eller bara enskilda kroppsdelar. Kunskap väger inget i packningen men det kan ändå vara den del som göra att man inte drabbas av skador i samband med vinteraktiviteter. Nedan hittar Du några  länkar och jag kommer att uppdatera sidan under den aktuella vintersäsongen. Skicka gärna in egna tips och länkar som Du tycker ska vara med på denna sida.
Adressen finns på startsidan.

Om hela kroppen kyls ner talar man om hypotermi. Definitionsmässigt är det när kroppstemperaturen sjunker under 25 grader.
Lokala frostskador:
  • Ytliga frostskador:
  • Drabbar ofta oskyddade och utskjutande kroppsdelar såsom öron,  näsa och kinder.
  • Djupa frostskador:
    •  Ses ff.a. i extremiteterna. Drabbade hudområden blir rödblåfärgade med omgivande inflammatorisk reaktion. Förändringarna kan bli kroniska.


Vid frostskador utan vävnadsförlust användes traditionsenligt örtmedel med arnika i form av tinktur eller olja som fanns på dåtidens apotek. Arnika eller slåttergubbe som den också kallas har cirkulationsökande egenskaper och är det verksamma ämnen i muskelsalvan ormsalva som  dag finns på apotek och i hälso- och sportbutiker.

Länk Ormsalva
ormsalva


Frågor och Svar

En kortare version har publicerats i Året Runt nr 10 2009
Hur får jag tag i salvan som skyddar mot förfrysning?

Hej, jag skulle vilja veta var eller rättare sagt om man kan få tag i en salva som hette Umbellin förr i tiden. Man använde den till att smörja in händer och fötter innan man skulle ut i riktig kyla så som – 25 till -40 grader. På 60-talet fanns sådan på apoteken men den kan ju ha bytt namn och den var inte välluktande då och troligtvis inte nu heller.
”Gustav”

Hej Gustav!
Den feta salvan såldes tidigare med Skidfrämjandets, sedermera Friluftsfrämjandets hjälp. Blå burkar med den skidåkande skidfrämjandesamen på. Jag kommer själv ihåg barndomens skidturer där dåtidens hälsoråd rekommenderade flitig insmorning med fet salva för att minska risken för förfrysning. Minnet av den lite speciella doften kopplas till minnet av skidturer under vackra, ibland smällkalla vinterdagar. Sedermera kom man fram till att man inte minskade förfrysningsrisken utan man skulle låta bli att tvätta ansiktet med tvål på morgonen innan skidturen och ev. bara med lite vatten. Rakning sker lämpligen kvällen innan när man ska ut i kylan.
Man lade nog ner tillverkningen pga "bättre vetande". Jag har egentligen
inte sett någon vetenskaplig utvärdering av det men kritik framfördes mot risken att för tjockt lager med fett på huden kunde stänga in fukten och förvärra eventuella köldskador. Huden ska innehålla fuktighet och lagom är oftast bäst men blir det för mycket instängd svett kan det tänkas ge upphov till bildning av iskristaller. Huden innehåller naturligt fett och att undvika att tvätta bort det med tvål på morgonen är sannolikt ett bättre råd. Har man problem med torr hy vintertid kan man smörja in med exempelvis försvarets hudsalva som fortfarande säljs på apoteken. Smörj in på kvällen före och inte för tjockt. För att förebygga köldskador är kunskap viktigt. Tänk på att det inte bara är temperaturen som är avgörande utan vindfaktorn har stor betydelse. Koffein, nikotin, vissa mediciner och alkohol kan påverka kroppens cirkulation och försämra förhållandena i ansiktet och i perifera kroppsdelar. Man bör läsa in grundläggande fakta om hur
köldskador utvecklas och hur man upptäcker dem. Köldskador i ansiktet är lätta att missa eftersom känseln blir nedsatt i kyla. Köldskador och risker kan omfatta bara delar av kroppen och dessa köldskador kallas då lokala. Den lokala kylskadan kan vara ytlig eller djup. Ytliga köldskador yttrar sig ibland som stickningar men det är inte ovanligt att man inte märker något utöver blekhet och nedsatt känsel i huden. Det är viktigt att minska ytterligare avkylning. Det gamla rådet att gnugga ytliga köldskador med snö anses skada mera och värm genom kontakt hud mot hud och försök att komma i skydd så snabbt som möjligt. Om huden har hunnit bli hård kan det ha uppstått en djup köldskada. Grundregeln där är att skadan ska handläggas av läkare eller efter kontakt med sjukvårdsrådgivningen. Tänk på att mobiltelefonens batterikapacitet minskar i kyla och låg signalstyrka drar ur batteriet snabbare än i storstaden. Ett fulladdat extrabatteri kan gärna ersätta Umbellinburken i modernare packlistor för fjällturen liksom moderna självvärmande värmepåsar. Tina dock bara upp en djup skada om det inte finns stor risk för återfrysning. Tänk också på att man i blåst gärna tar skydd i dalgångar där mobiltäckningen kan vara sämre. Vid blåst och kyla bör man skydda kroppen med bra kläder och om det behövs även skidansiktsmask i lämpligt material. Är man varm i hela kroppen minskar risken för kylskador i perifera delar. Dessutom minskar risken för den farliga allmänna nedkylningen.

Bertil Dahlgren

I kyla och oväder finns även risk för strömavbrott. Kyla och långa avstånd till mobilmaster ger kraftigt reducerad tal och passningstid på mobilen. Ett komplement till ett extra batteri i fjällpackningen kan vara en vevgenerator med lampa som även kan ladda mobilen.

generator


Några länkar

Wikipedia köldskador
Wikipedia frostbite
Vårdguiden frostskador

Nödladdare för mobil:
Pointex



 Tillbaka till Helhetsdoktorn


Bertil Dahlgren 2009-03-06