Minnet och minnesproblem
 


Introduktion

Ginkgo

Fukos

Fettsyror

Frågor
och svar

Länkar
 

 

Introduktion


Det kommer många frågor om hur man kan förbättra minne och vad som är bra för hjärnans hälsa. Både naturläkemedel och kosttillskott kan användas för att förebygga minnesproblem men även för att förbättra minnet.

Minnet är den funktion hos hjärnan som gör det möjligt för oss att lagra information som vi senare kan ta fram. Vi har även andra minnesfunktioner i kroppen, t.ex. immunologiskt minne där kroppen känner igen främmande partiklar som vi har varit utsatt för. Hjärnans minne kan indelas i 2 delar
 

  • procedurminne
  • deklarativt minne
    • korttidsminne
    • långtidsminne
Procedurminnet svarar för de förvärvade motoriska färdigheter som behövs för att gå och röra sig.

Korttidsminne, som inte skall förväxlas med närminne, är minne för sådan information som man för tillfället har eller nyss har haft i medvetandets fokus. Korttidsminnet är därför ett aktivt arbetsminne; sådan information som man just bearbetar eller alldeles nyss har bearbetat finns i korttidsminnet. Man har för länge sedan övergivit tanken på att försöka bestämma korttidsminnets varaktighet; korttidsminnet för en viss information varar så länge man aktivt bearbetar denna information.

När termen långtidsminne myntades tänkte man sig detta minne enbart som en "behållare" för permanent lagring av information. Forskningen sedan 1960-talet har dock lett till att man i dag betraktar långtidsminnet som bestående av flera olika i och för sig interagerande men ändå autonoma delsystem. Den vanligaste klassificeringen inkluderar episodiskt minne, semantiskt minne och perceptuellt minne.

Det episodiska minnet är, som namnet antyder, ett minne för händelser och episoder som är definierade i tid och rum och som är konkret relaterade till varje enskild persons egna upplevelser. Minnet av vad man läste i tidningen i morse, den första skoldagen eller vem man träffade på posten i förra veckan är exempel på vad som kan finnas lagrat i det episodiska minnet. Detta minne kräver en medveten erinring av något man själv varit med om och som man försöker komma ihåg.

Det semantiska minnet svarar för att man kommer ihåg generell kunskap om världen i stort, t.ex. att Helsingfors är Finlands huvudstad, att slaget vid Waterloo ägde rum 18 juni 1815 eller att NE är en förkortning av Nationalencyklopedin. Det semantiska minnet skiljer sig från det episodiska främst genom att det inte kräver en medveten erinring av det tillfälle när man lärde sig det man vill komma ihåg.

Det perceptuella minnet, som också kallas det perceptuella representationssystemet, används för identifiering av objekt i omgivningen och av ord i språkliga uttryck. I och med att systemet används för att identifiera objekt i omgivningen är det också av central betydelse för all perceptuell inlärning. För att utveckla en fastare struktur bland alla dessa termer har kanadensaren Endel Tulving utvecklat ett klassifikationssystem för minne, som inbegriper följande minnessystem: procedurminne, perceptuellt minne, semantiskt minne, korttidsminne och episodiskt minne. Den angivna ordningen beskriver hur minnessystemen antas ha utvecklats i både fylogenetisk och ontogenetisk mening. Procedurminnet har utvecklats först och finns hos enkla djurarter och hos spädbarn. Detta system är genom sin fylogenetiska ålder det system som antas vara mest stabilt och mest resistent mot yttre påverkan, skada och sjukdom. Det yngsta minnessystemet, både i fylogenetisk och ontogenetisk mening, är det episodiska minnet. Detta minnessystem har visat sig vara känsligt och företer ofta funktionsstörningar vid sjukdom och yttre skada. 
Ginkgo
 Det kinesiska tempelträdet anses vara det äldsta levande trädslaget och har funnits i cirka 200 miljoner år. Trädet är inte släkt med någon annan levande växt och kallas därför "den levande fossilen". I Kina har Ginkgo biloba länge använts mot många olika tillstånd som hosta, astma, högt blodtryck, tinnitus (öronsusningar/ringningar), kärlkramp och anses motverka effekten av åldrande.  Medicinalväxten används främst för behandling av långvariga symtom hos äldre såsom minnesbesvär, koncentrationsproblem, yrsel, öronsusningar och trötthetskänsla.  Effekten som sägs uppstå vid användning Ginko biloba beskrivs som förbättrat minne, förbättrad reaktionsförmåga och förbättrad mental skärpa. Flera vetenskapliga studier har visat att långtidsbehandling med ginkgo biloba lindrar åldersbetingade besvär som kan orsakas av nedsatt blodflöde i hjärnan. Nedsatt blodflöde leder till syrebrist i kroppens olika organ och kan orsaka t ex öronsusningar, lindrig yrsel, trötthet, koncentrationssvårigheter och försämrat minne. Ginkgo biloba verkar genom att förbättra genomblödningen i blodkärlen och besvär som minnes- och koncentrationssvårigheter, yrsel och öronsusningar kan lindras.  En studie utförd på personer som sannolikt inte hade någon nedsättning i hjärnans cirkulation visade inte på någon säkerställd ökning av minnesfunktionen. försökspersonernas uppmärksamhet och minne (Forskning & Framsteg 1/2005). 

Fukos
 

Fukos är en av sockerarter sin finns i bl.a. i alger, bröstmjölk, björk och vissa svampar. I hjärnan vet man att det finns ca en miljard nervceller, vilka tar emot, lagrar och skickar information. Transporten av information mellan nervceller händer i deras fogpunkter som kallas synapser och där är fukos ett mycket viktigt ämne. Om inte synapserna fungerar, fungerar inte heller minnet, eftersom information inte kan transporteras eller lagras. I publicerad forskning har man visat, att fukos reglerar hjärnans långtidsminne samt formation av minnesbilder.  Även med alfaliponsyra finns det studier som visar på minnesförbättrande egenskaper.

Fettsyror


Frågor och svar

hem
Tillbaka till Helhetsdoktorn

Bertil Dahlgren, uppdaterad 2010-01-31