Den vanliga
sjukdomen tips nr 35 från
Helhetsdoktorn
En sjukdom
yttrar sig ibland med få tecken, symtom, men det
inträffar inte så sällan att man möter människor som har
flertalet av de symtom som räknas upp vid sjukdomen
nedan:
Tabell
1:
-nedsatt
kreativitet
-yrsel,
ostadighetskänsla, tinnitus (öronsus), begränsad
hörseluppfattning
-obehaglig
psykisk trötthetskänsla
-dåligt
humör, lättirriterad, rastlöshet och otålighet
-glömska
och koncentrationssvårigheter,
inlärningssvårigheter
-dåligt
självförtroende, oro för att misslyckas
-nedstämdhet,
pessimism, negativa tankar
-orolig
sömn (vaknar outsövd, trött under dagen)
-svårigheter
att komma till ro och slappna av
-tendens
att dra förhastade slutsatser, överskattning av
problem
-aptitlöshet,
dras till starka smaker, godisbegär
-magkatarr
och matstrupskatarr
-tarmkatarr
(magknip och diarré)
-spända ,
trötta och ömma muskler
-värk
runt leder
-fysiskt
lättuttröttad, dålig ork
-värk
nacke, axlar, rygg, bröstkorg, armbågar
-huvudvärk
(både spänningsvärk och migrän)
-spänd,
knarrig röst
-sväljningssvårigheter,
muntorrhet,
klumpkänsla i halsen
-oroligt
hjärta (störningar av hjärtrytmen)
-högt
blodtryck / labilt blodtryck
-påskyndad
åderförkalkning, t ex hjärtinfarkt
-omotiverad
rodnad och / eller blekhet (ofta om vart annat)
-kalla
händer och fötter
-mörka
"påsar" under ögonen, svullnadskänsla i händer och
fötter
-domningar
och stickningar i armar och ben
-trötthet
i ögonen, dimsyn, tunnelseende, begränsad
synuppfattning
-ljud och
ljuskänslighet
-orolig
urinblåsa, sängvätning, täta urinträngningar
-sexuell
lustlöshet
-svettningar
(fr a arm- och handsvett)
-irriterad
hud, (ibland t o m eksem), glanslöst och risigt
hår
-nässelutslag,
hösnuva, astma
-nedsatt
immunförsvar (återkommande infektioner)
Vad är
detta för sjukdom? Fundera ett tag innan Du rullar
vidare!
?
?
?
?
?
?
?
Utmattningsreaktioner
av
långvarig negativ stress
(=felfunktioner
från stressystemets målorgan)
Dessa
reaktioner är från en lista över kroppens reaktioner vid
långvarig negativ Stress. Stress har lätt en negativ
klang men det är egentligen en naturlig del av livet och
kroppens funktioner. Som så mycket annat med hälsan
gäller regeln "Lagom är bäst" även här. I vår moderna
tid skördar vi "Frukterna av kunskapens träd på gott och
ont" till priset av att vi har förlorat ett naturligt
liv i balans med naturen och omgivningen.
Den
vanligaste negativa sjukdomsfaktorn när det gäller
arbetslivet är inte längre tunga lyft, skadliga
arbetsställningar och "traditionella"
arbetsmiljörisker utan Stress. Stressreaktionerna är
vanliga men många människor förstår inte hur stressen
drabbar kroppen och det leder till mera stress och
"onda cirklar".
De flesta
sjukdomar påverkar stressreaktionerna. Både indirekt
genom att de påverkar nervsystemet och leder till ökad
känslighet för stress: Bristtillstånd, förgiftningar
och depression för att nämna några leder till en ökad
känslighet i nervsystemet. Direkt även genom oro
för sjukdomen och det hot den innebär för liv och
hälsa.
Även när
sjukdomsorsaken har avlägsnats finns ofta
stressreaktionen kvar och man behöver tid och gärna
också hjälp genom stresskontrollerande behandlingar
och tekniker för att fortare komma tillbaka till
hälsa.
Eftersom
stressreaktionerna är så dåligt kända kan det hända
att icke seriösa terapeuter framhåller
stressreaktionerna och hävdar att det är typiske för
någon sjukdom, vi kan kalla den "Spunk". Han visar en
lista på symtom som kan uppstå vid spunk och den
liknar ofta den som finns under tabell 1.
Om spunk:
Vanliga symtom är huvudvärk, magont, hudutslag,
sömnsvårigheter och domingar och stickningar i armar
och ben. Terapeuten har kanske gått en spunk-kurs och
tycker att mycket stämmer från utbildningen. När
patienten kommer och söker för dessa symtom frågar
terapeuten om han även lider av värk nacke, axlar,
rygg, bröstkorg, armbågar (se tabell 1). Detta stämmer
då ofta och diagnosen blir: Spunk. Spunkbehandlingen
utförs ofta med en metod eller apparat. Vi kan kalla
den "Botatron". Behandlingen kostar 2000kr i timmen
och terapeuten tror på behandlingen. Patienten känner
sig bättre efter behandlingen som har en stresslösande
effekt det blir en mycket dyr form av
stresshanteringsprogram med stor risk för återfall
eftersom problemen oftast finns kvar och
stressreaktionerna återkommer. Den som tjänar mest på
detta är uppfinnaren av Botatronen och den som säljer
spunkkursen.
Lika illa kan det
gå för patienten som går till den kortsynte läkaren.
Läkaren noterar flera symtom och i värsta fall skrivs
det ut en lång lista på mediciner som dämpar ett symtom
i taget.
Depressionsmedel
mot nedstämdheten vid stress.
Sömnmedel
mot sömnsvårigheterna. (leder till sämre
sömnkvalitet och ökad känslighet för stress)
Syradämpande
medel mot magbesvären (påverkar näringsupptaget och
matsmältningen med negativ effekt på stressen).
Smärtstillande
medel mot muskelvärken. Blodtrycksmedicin mot
det höga blodtrycket. (ger en hel del biverkningar som
ge stress i sig, t.ex. mardrömmar som biverkan).
Allergimedel
och antibiotika mot det förändrade
immunsystemet.
Grundorsaken
till stressen bryr man sig inte om eller hinner inte
med (det tar 10 minuter att skriva ut ett recept men
45 minuter att göra en stressanalys och lägga upp ett
handlingsprogram. Patienten får dock omedelbar
symtomlindring och blir tillfälligt nöjd. Den som
tjänar mest på detta är uppfinnaren av medicinerna som
det ofta finns ett patent på och läkaren som får
betalt per patientbesök.
För att Du ska
kunna göra en analys själv om det kan föreligga ett
stort inslag av stressreaktioner i den sjukdomsbild som
Du har finns här tabell 1 i kompakt form. De symtom som
är gemensamma markeras med ett kryss. Det finns ofta en
del symtom som är mera typiska för sjukdomen och
återstår ( de är Patognomona). Att en sjukdom
saknar patognomona symtom har inget att göra med att det
skulle vara fråga om inbillning eller overkliga symtom.
Stressreaktionerna har heller inget med inbillning att
göra och förändringarna som uppstår i kroppen är
mätbara.
STRESS |
Fyll i själv här |
Elöverkänslighet |
Amalgamskada |
|
|
trötthetskänsla |
|
trötthet |
trötthet |
|
|
lättirriterad |
|
|
|
|
|
rastlöshet |
|
|
|
|
|
glömska |
|
|
förvirring, |
|
|
oro |
|
|
folkskygghet, |
|
|
nedstämdhet |
|
nedstämdhet |
snabbt
pendlande
känslostämningar |
|
|
orolig sömn |
|
|
|
|
|
svårigheter att komma
till ro och slappna av |
|
|
|
|
|
överskattning av
problem |
|
|
|
|
|
aptitlöshet |
|
|
|
|
|
magkatarr |
|
|
svullen buk |
|
|
tarmkatarr |
|
|
tarmproblem |
|
|
ömma muskler |
|
|
|
|
|
värk runt leder |
|
|
hugg över revbenen |
|
|
lättuttröttad |
|
|
|
|
|
värk |
|
|
|
|
|
huvudvärk |
|
huvudvärk |
huvudvärk |
|
|
yrsel |
|
yrsel |
|
|
|
knarrig röst |
|
|
|
|
|
sväljningssvårigheter,
muntorrhet, klumpkänsla i halsen |
|
|
|
|
|
oroligt hjärta |
|
|
|
|
|
högt blodtryck |
|
|
|
|
|
åderförkalkning |
|
|
|
|
|
rodnad |
|
rödflammighet |
|
|
|
kalla händer och
fötter |
|
|
|
|
|
mörka "påsar" under
ögonen, svullnadskänsla i händer och fötter |
|
|
|
|
|
domingar |
|
|
|
|
|
dimsyn |
|
|
dimmighet |
|
|
ljud och
ljuskänslighet |
|
|
|
|
|
urinträngningar |
|
|
starkt ökande
urinmängder och
törstighet |
|
|
sexuell lustlöshet |
|
|
hormonbesvär |
|
|
svettningar |
|
|
|
|
|
irriterad hud och
risigt hår |
|
stickningar, klåda |
|
|
|
nässelutslag,
hösnuva, astma |
|
|
|
|
|
nedsatt
immunförsvar |
|
|
bihåleinflammation
eller influensa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
blåsvarta inlagringar
i
tandköttet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stressreaktioner som tar sig
kraftiga uttryck betecknas ibland som hypokondri:
PM om utmattningssyndrom: utms.pdf
Dr Karl-Otto
Aly skriver i boken "Tallmogårdens väg till hälsa",
Hälsokostrådets förlag, sid 218-219 och den moderna
stressen:
|
Stress
Stress är ett ord
på modet. Många använder det ofta utan att
egentligen förstå vad det betyder och många
skyller alla sina misslyckanden och problem på
stress. Underförstått: Stress kan man inte
göra något åt, det är ett tidens gissel, och
någon förändring år inte påtänkt.
Vad är
då stress? Stress är en process eller
ett reaktionsmönster på olika påfrestningar
och belastningar som organismen utsätts för. I
människosläktets gryning var detta
reaktionssätt en förutsättning för överlevnad.
Vid stressreaktionen utsöndras s k
stresshormoner som mobiliserar extra
kraftreserver (socker, fett), ökar blodtryck
och andning, gör att matsmältningen avstannar,
att uppmärksamheten skärps och hjärtat slår
fortare. Allt för att man skall kunna bemästra
en hotande fara, kämpa eller fly.
Detta sätt
att reagera på faror har vi bibehållit ända
sedan det utvecklades för miljoner år sedan,
men miljön har förändrats snabbt, speciellt
under de senaste hundra åren och vi har under
denna mycket korta tid inte hunnit utveckla
mera ändamålsenliga reaktionsmönster än de
urgamla som framför allt gick ut på att i en
farosituation utveckla fysisk styrka. Än idag
reagerar vi på olika påfrestningar på samma
sätt som i forntiden med en mobilisering av
kraftreserver, men dessa har vi idag mera
sällan behov av t ex när stressreaktionen
utlöses av en gnällig chef eller make, av en
uppgift som överstiger våra förutsättningar,
av en blixtsnabbt uppkommen farlig
trafiksituation eller bara av en situation som
påminner om en tidigare upplevd fara, Många
stressutlösande faktorer - stressorer - kan
utlösa den primitiva stressreaktionen som i
dagens samhälle endast sällan år särskilt
ändamålsenlig. Istället kan de ofta
mobiliserade kraftreserverna framkalla diverse
s k psykosomatiska sjukdomar som högt
blodtryck, höga blodfettshalter, infarkt,
magsår o d.
Ett visst
mått av påfrestningar behöver vi alla för att
utvecklas och träna våra krafter och det
åstadkommer en hälsosam stress. Men när
belastningarna kontinuerligt överstiger vår
förmåga att klara av dem, talar man om skadlig
stress eller distress. För att inte bli offer
för den skadliga stressen måste vi gå olika
vägar och välja olika metoder för att minska
stressen eller lära oss att anpassa oss till
den. Vi kan försöka att minska de
stressframkallande faktorerna, t ex genom att
påverka vår arbetsmiljö i positiv riktning, ev
byta arbete eller skaffa oss utbildning och
större kompetens att klara av ett svårt arbete
som stressar oss så länge vi inte är kapabla
att klara av det. Vi kan påverka vår
familjesituation t ex genom familjeterapi
eller förändra den på annat sätt.
Vi kan
också lära oss någon avslappningsmetod för att
lättare och bättre kunna hantera stressen.
Autogen träning är en användbar metod liksom
andra avslappningsmetoder och meditation. Även
regelbunden motion är avstressande. En
fullvärdig kost enligt hälsohemmens principer
ökar sannolikt också vår
stresstoleransförmåga. Stressbegreppets fader,
den österrikisk-kanadensiske läkaren Hans
Selye, kunde vid sina tidigaste undersökningar
framkalla stresskador endast hos icke optimalt
uppfödda försöksdjur.
Psykoterapi kan
behövas för att öka självkänslan och
självtilliten samt förbättra förmågan att
kontrollera och hantera stressen. Vi kan
förändra oss själva och våra attityder till
stress. Den svage, pessimisten, ser i varje
svårighet ett oöverstigligt hinder. Den
starke, optimisten, ser i varje svårighet en
utmaning och en uppmaning att besegra
hindret.
Några
råd för att avhjälpa skadlig stress
Den
välkände stressforskaren professor Lennart
Levi ger följande råd:
- Lär känna dina reaktioner,
(hjärtklappning, svettning etc) och
utnyttja dem som signaler. Låt inte
skrämma dig, de har ett budskap till dig som du måste
lära dig att tolka.
- Försök att ta reda på vad det är
som framkallar de här reaktionerna.
Modifiera eller avlägsna dig från dessa
påfrestningar.
- Slit inte ditt hår över
småsaker.
- Slit inte heller ditt hår över
vad som kan hända t ex i övermorgon "Tänk
om jag råkar ut för ..."
- Dra inte på full gas för
händelser som inte kräver det. Reagera
"hårdhudat!" (Gasen i botten sliter ut
"motorn" i förtid.)
- Det finns alltid en annan
lösning. Sök den!
- Om du inte kan fly och inte kan
kämpa - acceptera situationen!
- Sök kompensation på andra
områden.
- Ge och ta emot mänskligt stöd.
Genom att hjälpa en medmänniska hjälper
man sig själv.
- Ta reda på verkligheten. Slåss
inte mot "fantomer". Var realistisk i din
målsättning.
Försök
att få kontroll över ditt eget liv. I svåra
situationer - modifiera acceptera -
kompensera. Det är inte hur vi har det utan
hur vi tar det som gäller.
Naturmedel
En
viss hjälp - utöver allmänt sunda levnadsvanor
- kan man vid stresshanteringen ha av
stressreducerande s k adaptogener
som t
ex Ginseng, Rysk Rot och
Schizandra/Schizandril. |
Naturen
inbjuder till meditation och naturlig avslappning.
Den som söker en fördjupad period med meditation för
avslappning, stresshantering och personlig
utveckling kan utnyttja program och temaveckor som
inriktade på detta. Det handlar om
tillvarons djupare dimensioner, som alla människor
söker efter.
Nyheter:
Den viktiga vilan. En ny studie
för fram det livsviktiga i att hitta rätt former för att
finna vila.
Människan får vila genom
att ge tid till aktiviteter med viktiga moment i
kravlöshet och ro men också i tillstånd med lustfylld
stimulans. Vid vila råder överensstämmelser mellan
människors behov och längtan och yttre förutsättningar för
att tillgodose dessa behov. En djup vila upplevs i
förvissningen om ett okränkbart människovärde och av att
vara älskad.
--------
Kan vara vart
att lasa dessa tva lankar, de forandrade mitt liv och jag
var minst lika sjuk som du! Fick hjalp av fysioterapi.
http://www.helhetsdoktorn.nu/tipsv35.htm
http://www.pbmhalsokompetens.se/page.php?page=hyperventilation
Några
stresslänkar:
Stress och förkylning: Artikel i Metro
Mental och andlig
inspiration: Kjell Haglund,
http://www.kjellhaglund.com/
Carpeleo & Tommy
P.A. Larsson - Personlig coach & vägledare
Personlig
utveckling,
terapi, coaching och utbildning, NLP terapi i
Dalarna.
Smärt
och Stressmottagningen
Grazyna van de Voorde,
Organisationskonsult van de Voorde AB: www.voorde.com
Stressmottagningen,
Institutet för Psykosocial Medicin.
Barbro Bronsberg:
StressaNer
Ny
teknik stressar mammutjägaren
Stiftelsen Berget:
Tillfälle till meditation och utveckling
Elöverkänslighet
(symtomlistning
ur Nationalencyclopedin)
Aromaterapi på Shenet
Stress Medicine
AB
Skola för Beröring
Tillbaka till Helhetsdoktorn
Bertil
Dahlgren, uppdaterad 2023-10-07
|